Bebisboken.blogg.se

Det värmde i alla fall att hon tyckte att jag kämpar så bra, det känns ju inte så. Känner mig som en total loser. Det är uppenbarligen vanligt att man ger upp. 

Hon har ju hela min bakgrund så det är väl den som berör. 

Igår var jag barnvakt åt Jamie mellan 16-21. Det var dom mysigaste timmarna i hela mitt liv. Ja, faktiskt. Pure luck. 

Han sov nästan hela tiden, vaknade till och ville äta några gånger och vaknade när jag bytte blöja. Annars låg han på mig och sov. Jag njöt så in i bängen. Livet bara fylldes på inom mig. Jag älskar den där lilla killen så det gör ont. Jag är så glad att jag får vara en del i hans liv. 

Tiara beskyddar honom och blir rolig vid minsta rörelse han gör ❤️

Dessa kläder skulle jag köpa när jag var gravid med Mio, jag var i vecka 14 tror jag. Mamma och jag var på H&M men så sa mamma att hon ville köpa dom till Mio. Så det fick hon. Nu får Jamie ha dom i stället. Kusinens fina kläder. ❤️

I morgon fyller jag år. Psykologen tyckte att jag skulle vara ledig i morgon. Jag hade tänkt att åka dit, men det kan ju vara skönt att vara ledig och hinna fixa här hemma tills folket kommer. Det blir väl bara familjen, men kanske en kompis också. Och familjen är stor. Jag tänker köpa glutenfria tårtbottnar och göra en riktig tårta. Brukar bara köra glass eller liknande för enkelhetens skull. Men nu har jag fått för mig att jag vill ha tårta. Jag har inte ätit en riktig klassisk tårta sen jag blev glutenintollerant för 18-19år sen. Min bröllopstårta var dock riktig. Men annars får jag såna färdiga Almandy eller vad dom heter. Eller marängtårta. Men aldrig "riktig". Nu är det dags. 

Och jag ska äta en helt vanlig tårtbit. Jag ska byta ut ett av mina schemalagda mellisar till födelsedagsfika. Och det ska gå bra. Så är det. 

33år. 33? Hur kan JAG fylla 33år? Jag är 28 i mitt huvud, jag har fastnat där. 33.... det låter gammalt. Jag börjar bli gammal.