Bebisboken.blogg.se

Jag är otroligt smärttålig och tolerant. "Bra" på smärta om man nu kan uttycka sig så. Men jag känner mig besegrad. 

I morse kunde jag inte stödja alls. Det har alltså blivit dramatiskt värre. 

Jag har någorlunda koll på vart diskbråcket sitter. Utan att ha gjort magnetkameraundersökning. Gjorde en annan utredning ist. Alla diskar ger ju olika utslag på smärta i benet och L3 och L4 har jag för mig iaf att mina var? Mestadels "bara" ont i låret. Och på framsidan. Inte ner i foten som vissa har. 

Jag orkar inte mer nu. Jag måste få hjälp. Hela ryggen är som ett brinnande sår. Och ryggslut och höger lår brinner också. Kan varken sitta, ligga eller gå. 

Ligga kan jag. Det är skönt. Men döden för ett diskbråck. Sitta ännu värre. 

Fick feber igår även. Så läste jag att man ska in akut om man får feber, svårt att hålla kisset (typ kissar på sig) eller om det blir dramatiskt värre fort. 

2 av dessa stämmer på mig. Då kunde det vara nåt allvarligare som tumörer eller andra utväxter på ryggslutet. 

Panikångesten ligger såååå latent nu och har redan brutit ut 2 ggr på 2 dygn. Jag som har jobbat så med det där och lyckats slippa panikångest nästan helt sen Mio dog.

Det bevisar hur skör jag är nu. Ingen ork. 

Och jag kommer vara ensam från i morgon till söndag då Mattias ska till fjällen då på skidkurs. Det känns väldigt oroligt att vara ensam. Både för mitt psyke och för att jag är helt invalid. 

Hoppas att någon i min närhet kan ställa upp och bo här med mig. 

Det är APT idag. Sista för i år och sista med min gamla chef och gruppchef. Den nya chefen kommer och vi lär få en julklapp. Hade så gärna åkt dit. 

Pratade med chefen igår o berättade hur läget var men att jag kommer. Nu kan jag inte det. Och det känns piss. Nu får jag stå här vid mitt gåbord tills Mattias kan komma hem och vi kan åka till akuten. Eventuellt inväntar vi hans mamma som ändå skulle kommit hit idag. Hon jobbar på röntgen på KS. Så kanske det är bra om hon följer med. För nu vill jag bli ordentligt uträdd med magnetkamera. 

*****

Jag kom knappt in i sovrummet i morse. Fick släpa in hela gå bordet, och de ryms inte där. Men tillslut kom jag fram till min kalender. 

Ett lip butter med chokladdoft. 

Neeeej var min första reaktion. Jag gillar ju inte den doften (gav bort allt från förra  årets kalender med choklad doft)

MEN!!! Till läpparna var den riktigt fin! 

Jag är en sjukt torr människa. I huden ;) efter transplantationen blir man det. Så jag förbrukar galna mängder lypsyl. Galna. Och hudkrämer och så. 

Men klarar inte av lypsyler som doftar. Tycker det är hemskt. Men så har jag nog mest testat dom son har olika parfym-dofter. Det vill man ju inte ha vid munnen. Choklad är ju mer naturligt. Och inte särskilt söt i sin doft faktiskt. 

Så ja..... Ska testa den fördomsfritt så får vi se vad jag tycker och tänker om den sen.