Hej igen

Tusen tack ni alla fina själar där ute. Era kommentarer gör mig starkare. Jag påmins hela tiden om att jag ska kämpa och då får jag lixom nytt go. Fina ni ❤️


Allt känns så gammaldags här. Dels det där med att de ringer i en liten bjällra när man ska infinna sig i matsalen. Och där står tallriken på ens plats. Dryck och mat serverat. 

Sen på kvällen (eller alla tider man ska ha medicin) så står man på led utanför medicinrummet. Får sina piller i handen, en plastmugg att skölja ner med, sen gå. 
Lite som fiskdamm. 😉

Till middag fick jag klyftpotatis och en qournfile. Och en dijonsenapsås. Jag åt upp maten men så kom sjuksköterskan fram till mig och sa att jag skulle skrapa tallriken ren. Att jag inte var klar. Jag blev helt paralyserad, satt där och skrapade på en tillsynes ren tallrik och skämdes. Sen fick jag gå. 
Hårda bud. 
Men hon sa att det är viktigt för anorexin att bevisa att man skiter i dens regler. 

Under kvällen har vi haft aktivitet. Nyhetstimme eller vad det kallades. Man tittade på nyheterna på tv 18.30 sen diskuterade man det man såg eller om det fanns något annat man ville prata om. 
Jag var sjukt skeptiskt till det, men det var faktiskt trevligt. 

Sen gick vi igenom dagens namnsdagsnamn. Och morgondagens. Så pratade vi lite om det osv. 
Sen skulle man säga en "dagens bästa" och en "hur mår du idag" man gick varvet runt. Jag kom inte på någon dagens bästa. Känns inte som att denna dagen varit bra direkt. 

Efter kvällsmålet (två stora mackor med pålägg o grönsak plus 1 glas mjölk och the 😫😫😫 så var det samling igen i en timme. 
Nu är jag fri. Toaletterna är äntligen upplåsta och jag har gjort lite kväll här. 
Jag har ett mysigt rum, det är jag glad för. Och det ligger längst bort så jag hoppas det är lite tystare här.  

Jag hoppas att vi får gå ut och gå i morgon. Känner att jag skulle behöva det. 


God natt ❤️

1 Grislingen :

skriven

Tror du missförstånd vem jag var i förra inlägget med tanke på ditt svar nej jag är inte på rehab för ätstörningar det är jag som tur är fri ifrån och det hoppas jag att du med snart blir. Jag är på rehab för Cp-skada och hoppas på lite smärtlindring på samma gång. Går över till att använda Grislingen igen så förväxlas jag inte med någon annan för visst känner du ingen mer Grislingen? ;)Kram

Svar: Jaha var det du Hanna :) nä det står ju bara anonym om man inte skriver nåt namn eller så. Många anonyma här. :) vad bra att du kan gå på rehab, hoppas verkligen att du kan få hjälp med smärtorna snart. Stor kram ❤️
Annette Sjölund

2 Tompilompi:

skriven

Hoppas allt går bra där nu!! lycka till med allting!
Din lilla kämpe! :)
<3

Svar: tack Tommy. Det är övermäktigt jobbigt här men jag känner också att det är en bra behandlingsmetod. En dag i taget ❤️
Annette Sjölund

3 Anonym:

skriven

Första dagen fixad med bravur! Hejar på dig! Kram/ Elin

Svar: Tack ❤️Dock är inte denna dagen gjord än. 😔Önskar såå att tiden kan gå fort till klockan 22. Kram!
Annette Sjölund

4 EmSi:

skriven

Vilket mysigt rum du har! Härligt!

Jag känner ju inte dig, ramlade in på din blogg av en slump men har sedan dess följt dig och tagit del av alla turer hit och dit. Din blogg har gripit tag i mig och jag är nu en flitig läsare och påhejare! Jag har aldrig varit lika sjuk som dig men jag har varit där...

Förstår att det är tufft för dig nu, bland det värsta som kan hända en anorektiker är att släppa sitt kontrollbehov och låta någon annan bestämma över en... sjukt jobbigt men det är ju ändå nödvändigt att göra det ibland, inse att just nu behöver någon annan ta beslut och berätta vad jag ska göra och jag behöver lyssna och lyda även om det är svårt.

Tänkte att om du har svårt med "dagens bästa" så ska du få några av mig: Du har tagit klivet, du tar timme för timme och du har börjat släppa kontrollen. Du är där! Ditt rum är verkligen mysigt! Solen har tittat fram och även om det var jobbigt runt måltiderna så klarade du det! Nyhetstimmen visade sig vara bättre än du trodde!

Jag kan se i din text att trots allt finns det små ögonblick som varit bra! Håll hårt i dem, håll fast i varje seger. Det kommer vara upp och ned men ju längre tiden går desto mer upp kommer det kännas. Fokus framåt, fokus på målet!

Kram på dig och sköt om dig! Du klarar detta!

Svar: Tusen tack för den kommentaren! Jätte bra tips på dagens bästa. Ska ts något av dom i kväll. 😊
Ja det är ju en kamp minut efter minut men ändå känns det som att det är rätt tillvägagångssätt och behandlingsmetod. Stor kram! ❤️
Annette Sjölund

5 Annika K:

skriven

Ser mysigt ut :)
Och skönt med en riktig säng

Svar: Ja väldigt! Skön var sen faktisk också :)
Annette Sjölund

6 Tina:

skriven

Du är verkligen stark och modig även om det inte känns så. Trots allt jobbigt stretar du på framåt. Jag tror att ett fint liv väntar på dig runt hörnet. Det tyder på stor personlig mognad att inse när man inte längre kan hantera en situation på egen hand.
Jag tror att du hjälper många galet än du tror genom att berätta och genom att visa att det går❤❤ jag hejar på dig!
Hälsningar en läsare som följt dig i många år

Svar: Tack snälla söta du. Mitt mål är att nå ut till folk, kan jag hjälpa någon genom att berätta om min historia så är det tusen värt. Kram ❤️❤️❤️
Annette Sjölund

7 Anonym:

skriven

Har aldrig kommenterat förut. Men har läst länge. Vilken kämpe du är. Låt det ta tid, det är värt allt att du blir frisk, det kommer du förstå en dag. Modigt av dig att berätta om detta, tror det är viktigt för många att se livets sprickor i en värld där allt ska vara vackert, fantastiskt och tillrättalagt.
Du är stark. Ge inte upp. Lycka till önskar jag dig av hela mitt hjärta.
Kram Maria

Svar: Hej Maria. Tack för din kommentar, den värmer ❤️ Ja precis, jag är så less på att allt som läggs upp i socials medier är så förskönat. Mitt liv är långt ifrån skönt så den bittra sanningen vill jag spegla, det ger mig ingenting att låtsas som att allt är bra. Det skiner ju igenom ändå tänker jag. Det är en enorm terapi för mig att skriva av mig alla tankar. Och responsen från er läsare gör det så himla värt det. Stor kram!
Annette Sjölund

Kommentera här: