Framsteg

Jag har nu gått på behandling för min anorexia nervosa sedan i april. 


Idag vägdes jag in och hade gått upp 0,5kg. Jag har nu 1,3kg kvar till normalvikt! (Dock det understa strecket av normalvikt) men ändå! 1,3kg. 

När jag når den vikten så ska jag få vara där ett tag innan jag går upp ett par kilo till. Dom vill inte att man ligger på gränsen till undervikt utan man ska va lite på den säkra sidan. Vilket jag förstår. (Även om jag tycker att det räcker nu.)

Jag har gått upp sååå mycket i vikt på så kort tid. Jag började gå upp i vikt den 22 maj. Det var den första viktuppgången, jag var ju lite seg i starten och gick till och med ner i början. Kroppen var ju så van med det. 

Jag kämpar dagligen med att försöka gilla den här nya, lite mer kurviga kroppen. Jag kan titta tillbaka på foton ibland och känna en enorm saknad efter ruset man fick av att ha denna stenhårda kontrollen på matintag och träning, att ständigt se lägre och lägre siffror på vågen. Det kan jämföras med vilket missbruk som helst. Alla söker ett rus. 

Jag gick igenom mina foton nu och insåg hur extremt mycket mer kropp jag har nu. Jag väljer att dela med mig av dom. 
Min ärrade kropp. 😊

Ben då.
Ben nu.
Kropp då
Kropp nu
Nu
Jajamensan. Nu
Men jag kommer alltid älska min mage. 😊

Ja det var avslöjande. Naket. Men jag har ju bestämt mig för att vara öppen hä i bloggen. Plus att jag har själv att gå tillbaka och titta på om mina bilder försvinner. 


Dessutom är det en liten väckarklocka för mig att se detta. Jag vet att jag mådde skit när jag var som sjukast. Det vill jag inte igen. 

Jag försöker lära mig att min kropp är ett redskap som ska få mig vidare i livet. Det spelar ingen roll hur den ser ut men visst fan mår den bättre av att skötas om. 
❤️


Liknande inlägg

1 Anna - Fotograf & Rovfågeltränare:

skriven

Vilken skillnad! Jättefint av dig att dela med dig av din resa. Heja dig! :D

Svar: Tack snälla ❤️
Annette Sjölund

2 Mamma:

skriven

Älskade älskade ungen min. Är så lycklig över ditt nya sätt att se på dig och ditt liv ❤️🌹

Svar: Jag försöker. 😊❤️
Annette Sjölund

3 EmSi:

skriven

Du är så duktig och kämpar så bra! Jag förstår att det inte är lätt alla gånger, de där kickarna man fick förr kan tyckas lockande ibland men då gäller det att minnas alla jobbiga, hemska stunder som var däremellan... så skönt att du vet att du faktiskt inte mådde bra förut men att du mår bättre nu. Dina nya kickar får kanske vara såna saker, att upptäcka att håret blir tjockt och mer glansigt osv. Du ser så otroligt mycket piggare ut nu! Så otroligt bra jobbat! 💕 Kram och hoppas du får en fin dag!

Svar: Tack snälla du ❤️ ja jag älskar mitt hår nu. Känns så levande. Och så mkt mer med kroppen som funkar bättre nu. Jag får fokusera på det. 😊❤️ kram!
Annette Sjölund

4 Stina:

skriven

Vilken skillnad men enbart till de positiva :)
Tänk också på att med kroppen du hade då kanske inte hade orkat bära Jamie som han bara blir kralligare för varje dag :) och tänk att snart är du i mål ! I juli månad har du så lite kvar! Det är knappt 2 månader, det är ju ingen tid! Helt otroligt egentligen! Grymt :)

Svar: Tack. Ja, det går framåt och jag är glad att kroppen bär mig lite mer nu, lite mer muskler och så också. Så jag kan bära lillplutten. Jag är frisk nu by the way så kan äntligen komma och gosa. 😊
Annette Sjölund

5 Anonym:

skriven

Bra kämpat fina du! Försök fokusera på det som är bättre nu. Jag har alltid gläds åt att mitt hår blev oenighet mycket finare och längre när jag blev frisk. Kram 💕

Svar: Tack vännen ❤️❤️❤️
Annette Sjölund

Kommentera här: