Annette Svett!

Jag hade en konstig natt. Återigen. Jag vaknade totalt sjöblöt. Tog av mig täcket men började då frossa som tusan. Frös helt vansinnigt mycket samtidigt som hela sängen och jag var dyngsur. Så otroligt konstigt. 

Det är inte normal att svettas så här, måste fråga doktorn om det har med ätstörningen att göra. Att kroppen börjar 
ställa om sig på nåt vis. Jag har ju frusit konstant i 1-2år. Och nu går jag runt med vallningar mest hela tiden. Så något händer ju. Och nätterna är helt klart värst av någon anledning. Vi pratar inte lite svett under armarna utan jag vaknar DYNGSUR. Jag gick upp på toa och kom tillbaka till mitt ljusgrå lakan som hade en mörkgrå kropps-siluett av svett. Så vidrigt. 

Jag duschade när väckarklockan ringde alldeles för tidigt och åkte sen till dagvården. Jag har mått så konstigt hela dagen. Har väldigt ont i axeln och mår illa, allra troligast på grund av smärtan som tagit över mig. 

Jag kom just hem och insåg då att alla lakan var i tvätten, så det var bara att börja packa ikeakassarna och boka tvättatugan (som som tur var var ledig precis nu). 
Kör min bäddmadrass återigen. Sååååå glad att jag tillslut köpte mig en sån extra madrass som ska ta hand om svett o sånt. Så lätt att tvätta. 

Det är så klibbigt i luften, det börjar regna nu hör jag, det skulle behövas ett ordentligt regnoväder med åska och blixtrar känns det som. Skulle bli betydligt lättare att andas då. 

Jag vägdes idag. Egentligen ska jag ju göra det i morgon men jag har trott hela dagen att det är tisdag. Så konstigt? 
Jag vägde samma lika som förra veckan. -100gr om man ska vara petig. Och det är ju bra. Jag ska ju stabilisera min vikt nu några veckor innan jag går upp mina sista 5-8kg. 
Jag blev glad. Varje vecka i 7 veckor har jag fått en käftsmäll när jag ställt mig på vågen och bevittnat 1-2kg plus. Men ikke nu. 
Det känns bra att veta att man kan stanna, att det inte bara forsar upp helt okontrollerat. 
Jag har ju gått ner från 3000kcal till 2400. 

Japp. Det var det. 
😊

1 EmSi:

skriven

Så skönt att känna att vikten är stabil! Det är nog bra av flera anledningar att få pausa lite men se upp så att anorexia inte får utrymme att styra! Just detta med vikt och matkontroll är ju både bra och mindre bra. Bra och nödvändigt just nu för att styra anorexian och se till så din kropp inte förblir i ett farligt svältläge, men också lite farligt med vikt och matkontroll eftersom det är där anorexian förr styrt och ställt genom noggrann kontroll och matregler så var lite vaksam på såna där begränsande tankar om vad du kan och inte kan äta... men det känns som om du är rikt rustad med bra verktyg så jag tror du kommer märka om anorexian försöker styra och ställa i smyg.

Vad jobbigt att bli så svettig, kan det vara ett friskhets tecken? Kan ju vara så att nu när din kropp börjar ta sig ur svält att hormoner och signalsubstanser och annat börjar fungera igen och att det är en tillfällig effekt du märker av som säkert blir bättre med tiden.

Nå väl, fortsätt kämpa så här bra, du har kommit så långt! 💪🏻❤️

Sköt om dig, verkar bli härligt soligt väder idag om än lite kyligt! Kram 💕

Svar: Hej. Ja vi jobbar ju med med att kunna matkontrollera, på rätt sätt. Och att man kan väga sig utan att det ska vara massa tvång kring det, så det är ju en stor och viktig del. I framtiden ska jag ju vara mer flexibel men just nu är detta ett måste och jag köper det, även om det känns jäkligt motigt allt som oftast. Jag pendlar mellan "jag fixar detta! Till jag ger upp" , dagligen. Riktig bergochdalbana i känslorna.
Ja att jag svettas så lär vara hormonellt, väldigt mycket som ska börja funka igen, det blir väl lite vajsing till kroppen är back on track. 😊 kram!!
Annette Sjölund

2 Anonym:

skriven

Hej. Jag heter Line.
Jag är ledsen för all motvind du går, och har gått, i.
Dum fråga kanske - men vad utlöste din aneroxia? Jag ramlade över din blogg av en händelse, för jag letade efter något vackert till vår änglaflicka Liten.
Jag självsvalt till och från under 10 års tid. För mig var det något konstigt sätt att kontrollera min kropp på enda sätt jag kunde då. Vi var barnlösa år ut och år in. Jag ogillade min kropp. Ville straffa den, tror jag.
Jag önskar av hela mitt hjärta att du får fler fixar-det-dagar än något annat. Att du får frid på ett bra sätt. Du förtjänar det. Du SKA ha det. Och jag är övertygad om att de dina älskar dig oavsett allt eller inget.
Ha det fint och ta hand om dig.
Bästa hälsningar
Litens mamma

Svar: Hej! Vad kul att du skrev. Jag tror att jag alltid har varit lite ätstörd, men när vi förlorade Mio dog någonting i mig och det enda jag kunde göra för att orka leva var att kontrollera. Kontrollera migsjälv, mina intag, mina känslor. Ju mer destruktivt, desto lättare att känna. Känslan av att jag inte borde leva, att jag är misslyckad osv var så stark att jag gjorde allt i min makt för att straffa mig själv. Tror det var där någon gång som det blev allvar och sjukdomen bröt ut.
Jag hoppas att du mår bättre, eller att du söker vård om du känner att du tappat den kontroll du tror att du har, för man TROR bara att man har kontroll, verkligheten säger något annat- sjukdomen har kontroll. Du är värd att må bra. Jag är så ledsen att höra att ni också förlorat en ängel. Ingen ska behöva göra det. Stor kram ❤️❤️❤️
Annette Sjölund

Kommentera här: