Efter 10

Jag sitter och tittar på Malou Efter10 där de pratar om missfall. 

Dr.Rita, som jag tycker så mycket om berättade så fint att "när en kvinna blir gravid, så väntar hon direkt ett barn, inte ett foster. Så när man än får ett missfall, så förlorar man sitt barn."
Kunde inte sagt det bättre själv. 

Men så kom det lite, för mig ny fakta om missfall. Upp till v.12- tidigt missfall. 12-24 sent missfall. 24????? 

Jag stör mig på att läkarna kallar Mio ett sent missfall. Han levde men vattnet gick, förlossningen startade och jag födde ut honom. Han var för liten för att leva utanför livmodern, så han dog där och då, på vägen ut. Innan han kom ut. Jag såg honom leva så sent som en timme innan han föddes. 
Jag tycker att ordet "sent missfall" låter så.... nedvärderande? Förenklande? Förringande? Jag vet inte vilket ord jag söker men det är fan så mycket mer än ett sent missfall i mitt hjärta. Det är min son. Som levde och rörde sig och boxades runt där inne. Som dog av att han föddes. 
Vad ska då en mamma som får sin bebis i vecka 24 känna av de orden? 
Kanske bara är jag som känner så, men ordet sent missfall, eller missfall över huvud taget är väldigt laddat i mig. 

💙💙💙

1 stina:

skriven

Jag tror att de bara är ett sammansatt ord för allt som kan gå snett innan barnet kan klara sig själv utanför magen. Efter v24 finns de ju chans att dom överlever själva. Så allt innan dess oavsätt anledningen till avbruten graviditet blir nog i sammanhanget missfall. Tidigt eller sent.
Dock känns ordet inte alls rätt. Utan isåfall passar just "avbruten graviditet" bättre eftersom bebisen fortfarande kan leva felfritt och föds för tidigt, eller så slutar hjärtat slå för tidigt och föds ut, eller så har den för mycket missbildningar så att den inte kan utvecklas mer. Anledningarna är ju fler och då blir de fel att bara säga missfall som förknippas med att man typ blöder ut nåt som ändå inte skulle kunnat utvecklas i väldigt tidigt skede.
Det är väldigt nonchalant att säga missfall när de är efter v12 tycker jag. Även om de är hemskt innan v12 också men då är de ju troligtvis pga att fostret inte var tillräckligt dugligt att utvecklas. Allt efter v12 tycker jag personligen inte är missfall

Svar: Precis. Det var så jag tänkte också men du uttryckte dig mer klart. :)
För vården så är der ju enkelt att säga så men det gör ju ont i hjärtat när man själv är drabbad och kommer lida resten av livet av sin förlust. Nonchalant var ordet.
❤️
Annette Sjölund

2 Liveteftermissfall.wordpress.se:

skriven

Jag har alltid föredragit missfall före spontan abort som är den medicinska termen. Missfall för mig är just sorgen efter ett barn. Min kurator frågade mig när jag ansåg att det var okej att sörja ett barn eftersom jag hade otroligt svårt att hantera mitt MA i vecka 17. Hon hade helt rätt, det är vad vi känner att det är oavsett faktiska omständigheter och vad man kallar det. Oavsett om det är när risken är som störst eller senare. Det viktiga är att fokusera på att läka och gå vidare, men inte glömma. Det är som det är och blir som det blir, men det blir bättre med tiden även om det ibland tar längre tid ❤️ Kramar!

Svar: Ja precis, man får köra på det som hjärtat tycker känns bäst. Alla är olika. ❤️ kram!
Annette Sjölund

3 Grislingen:

skriven

I så fall skulle jag också va ett missfall tror jag. Det är varken jag eller Mio. Kramar!

Svar: 💕💕❤️❤️
Annette Sjölund

Kommentera här: