Svalare
Min lilla vädergud där uppe har hört mig och gett oss lite svalare väder. Det är fortfarande hundra grader inne, men väldigt behagligt ute.
Imorgon börjar jag jobba igen. Första passet sen mars någon gång då jag alldeles euforiskt lycklig gick hem från jobbet. Gravid. Efter det så var jag hemma, lycklig- gravid...... Tills sorgen slog till, Mio föddes och jag fortsatte att vara hemma -ogravid. Bara med massor av sorg.
Nu ska jag försöka komma tillbaka igen. Liten del av mig längtar mycket. Få tänka på att klä sig någotlunda igen, sminka sig igen, bära bh igen. Haha, jag har blivit så fösoftad. Samtidigt så känns det läskigt, jag vet att alla boende vi har kommer att fråga vart bebisen är. Jag träffade några av dom på allsången och fick frågan. När jag sa att bebisen var död- i himlen, blev hon väldigt illa till berörd såg jag och vände sig om. Alla måste ju få veta, men jag tror inte att jag klarar av att berätta.... Får ta det som det kommer om dom frågar.
Helgen är jag iaf ledig och då tänkte vi åka till djurgården och åka trampbåt. Det är mysigt =) Även om mannen får göra det största jobbet med trampningen ;)
Nu sitter jag och hör hur småflickorna på gården står utanför vår tomt med Aimee och säger: hon bor hääär! det veeet jag! hehe. Aimee.... allas lilla favorit.
Igår började det tok-regna-blixtra-åska. Jag och Mattias klädde av oss och gick ut och stod i rena rama duschen, SUPER härligt, fick flashbacks från när jkag var liten och gjorde så =)
Efteråt när jag hade duschat och klätt på mig så uipptäkte jag blod på både t-shirt och trosor. Precis i höjd med där jag stuckit fragminsprutan på morgoen. Konstigt, Hur kunde det börja blöda flera timmar senare? Jag brukar inte ens bli blå.
